Author Archives: We women

About We women

A mother of 4, a loving explorer. With a passion for health and a better future for us all. Thoughts about getting older, being true to your self and maintain focus through tough times. Relationships in general and embrace being a woman in a mans world.

Första veckan på nya jobbet

Fortsatte min akupunktur hela veckan tillsammans med örtavkok (urk) behövde verkligen tvinga ner den. Samtidigt har jag smörjt oändligt med naturliga produkter och avstått från mjölk och socker och jag har absolut blivit bättre. Det hela utlöstes av en ilsken influensa..

Ny vecka på jobbet, nya kollegor och ny arbetsplats, första veckan känns bra och väldigt välkomnande. Ett roligt jobb med massor av happenings!Proffsigt, roligt och modernt trots en stor organisation!

Ser fram emot vad detta ska leda!

Advertisements

Eksem, trött och deppig

Sjukt trött på att hela tiden gå och känna mig orkeslös full av eksem och allmänt smådeppig. Har haft problem med min hud i stort sett hela mitt liv. Men för 4 år sedan efter en influensa blev det så mycket sämre. I den vevan slutade jag att äta glutenprodukter, vilket gjorde det bättre periodvis.

Det senaste året har min hud fullständigt kollapsat och nu senast efter ytterligare en influensa (som drogs igång i samband med en massage) har min hud gett upp. Jag blir ju självklart mega deppig av detta, vi pratar eksem runt hela ögonen, ilskan röda och kliande. I samband med detta har jag även upplevt att jag har ont i mina leder, nedstämdhet och allmän förvirring (känner inte alls igen mig själv) min ork är borta! Jag bestämde mig för att gå till en akupunktör som har gett mig 3 behandlingar och en örtsats som jag ska dricka som inte är av denna världen (så äcklig).

Men nu har jag bestämt mig att så här dåligt vill jag verkligen inte må, så det gäller att börja om och börja i rätt ände (inombords).I 2 dagar har jag nu tagit bort alla mjölkprodukter, socker, endast lite kaffe på morgonen, kött och viss fisk till att börja med. Jag behöver läkas inombords, det behöver jag hjälpa min kropp med.

Min hud känns mkt bättre, den är torr och svullen men inte lika ilsket röd och kliig..Jag boostar mig själv varje dag med vitaminer och mineraler samt en sked sesamolja och kokosolja. Min hud är så sjukt torr så den behöver få hjälp för att balansera upp sig.. Ska även köpa på mig Probiotic (goda magbakterier).

Nu finns det inga genvägar nu behöver jag vara snäll mot mig själv och hjälpa mig så mycket som det går.

Vardagsnjutning ala lyx..

Vilken vardag, njuter lite i smyg av att inte ha ett jobb just nu (börjar nytt nästa vecka). “Lyxen” av att inte behöva vara på topp och prestera till max utan faktiskt bara få tid att bara vara.. Trots skitväder så är jag ute och går långa promenader varje dag, I går tränade jag på lunchen med några vänner,jag erkänner att det är lyxigt, träna ska jag ska göra i morgon också gäller att passa på.. Men ensamtiden hemma påminner mig också om en tid när jag gick hemma mellan jobb en längre period, där jag var allt annat än glad över min situation där varje promenad eller jogging runda runt Djurgården var förknippad med ångest.

För att gå hemma ett tag, kanske upp till en månad, det kan man stå ut med men att göra det till ett aktivt val att permanent vara hemma ..det är definitivt inte min grej, hur fyller man vardagen? städning, tvättning, läsning, träning, kurser? Speciellt om ens barn är lite äldre?

Sedan har jag VÄLDIGT svårt att vara beroende av någon annan, för tänk om det händer något med den som du är beroende av? Han kanske tröttnar (har 2 vänninor som går igenom det just nu), tänk om man själv tröttnar? jag kanske tänker lite snävt, men det är jag.

40-ÅRSKRIS, ÖVERGÅNGSÅLDERS, MEDELÅLDERS

Medelålders känn på den, den låter… gammal och lite trist. Borde finnas ett bättre namn. Samma sak med övergångsåldern.. jösses får svallningar av bara namnet. På Japanska heter övergångsåldern “den andra blomningen” det låter väl fint? är det det inte så vi ska se det, vi går in i en ny fas? Läste en artikel i SVD, där de tog upp budskapet om just “kris” det ska inte kallas 40-årskris, utan utveckling. Vi ska se det som en utveckling. För det är i regel personer som vaknar till liv just runt 40 (många män) och upptäcker att de inte är odödliga, och då får för sig att ändra allt, de börjar tokträna, och anmäler sig till diverse långdistans lopp (trots att de inte sprungit en meter tidigare). Så jag är ändå lite kluven, för i min värld går dessa personer verkligen igenom en kris.

Tror säkert att många vaknar till liv igen efter att ha befunnit sig i en dvala under en längre tid. Inser att 20 ligger rätt långt tillbaks i tiden och det man har framför sig nästa gång man fyller jämt är 50..Kanske är det tänkt att vi ska starta om just runt 40? hitta nytt jobb, bli egna, eller hitta en ny parter och starta på nytt.. kanske är det meningen med just 40-årskrisen?

Eller så är det ett sätt att väcka oss till liv igen, så att vi inte fortsätter ödsla tid på onödiga saker. För männens del så tror jag de behöver få känna av att det fortfarande är män, att de forfarande kan ta hem det där bytet efter en lång dags jakt.. att de forfarande har ett värde och duger. Att de fortfarande tillhör alfhaneklanen. För de gillar att känna sig behövda och beundrande av både kvinnor och andra män..Nåja.. hmmm

För kvinnorna handlar det ofta om en total omstart, byte av karriär och män, har ett antal vänninor som separerar efter några års dvala, vad vill de få ut av det hela? vad är deras vinst? ja..enligt mina vänninor.. frihet att leva det liv de vill, som av någon underlig anledning blivit bort kompromissat under massor av år samt en rejäl skjuts i karriären.

Till morgondagens kvinna!

Du är en del av framtiden, en ny sorts kvinna, du är en stark individ där vi (tidigare generationer) redan har krattat manegen för att underlätta för dig på din väg. Vi ser på dig med en lite omtumlande beskyddande och lycklig blick för vi har lyckats förändra din framtid för alltid. Du är fortfarande ett barn men du ser på omvärlden med nyfikna ögon och är redo att utforska allt som faller dig i smaken. Du är vacker, fortfarande omedveten om att världen i viss mån kommer begränsa dig bara för att du är född som kvinna.

Jag, tillsammans med mina medsystrar jobbar varje dag för att världen ska bli en behagligare plats för just dig, du ska erövra världen lika lätt som dina bröder, din pappa eller dina jämnåriga klasskamrater. Vi jobba för att göra världen ödmjukare, för att du ska slippa vara rädd när du går hem själv genom parken/skogen eller stan. Vi jobbar för att du ska veta att det är en självklarhet att du har samma lön och rättigheter som dina manliga kollegor, och för att du ska kunna gå klädd i vilka kläder du än behagar utan att bli dömd, föraktad eller ifrågasatt. Vi jobbar för att din röst ska vara lika stark och självklar i bruset därute som dina bröders.

När du blir äldre, kommer du få hjälpa medsystrar i andra länder som inte nått lika långt i jämlikhetsprocessen. Du kommer få ta på dig rollen som ledare och leda både män och kvinnor i denna kamp! Jag vet att du kommer göra det galant för du har lärt dig av historien vad som är möjligt och du vill att alla framtida kvinnor ska känna samma trygghet och självständighet som dig oavsett- ❤️💙💚💛🧡💜🖤

Svåra val…..

SÅ bestämmer man sig för något som man funderat på extremt länge, och vad händer? Återigen som så många gånger förr kommer en tredje part in och “förstör” tankarna planerna och hela processen? Ibland önskar jag att jag bara kunde åka iväg till en öde ö och bara vara… fundera i massor…. problemet i vardagen är att man aldrig är fri, fri att tänka.. hinner liksom inte.. ett i-världsproblem jag vet vet men ändå…

Så stolt över mina barn!

Jag har 4 fantastiska barn, 2 tjejer och 2 killar, alla väldigt olika, men så härliga. Tack och lov har jag inte haft några problem med någon av dem. Alla är friska bortsett från gluten, och eksem. Med det sagt vill jag inte påstå att varje dag har varit en “walk in the park” men vi har varit otroligt skonade.
Med tanke på hur olika dessa 4 är, är jag ännu mer övertygad om att vi alla har en uppgift här på jorden. Vi har alla vår egna agenda här på jorden och det är otroligt viktigt att följa den.

Jag hoppas att alla mina barn känner att livsvalen ligger i deras egna händer. Jag stöttar och svara på frågor men sedan måste valen bli deras egna. Jag har själv lyssnat lite för mycket på omgivningen och inte trott på min egna förmåga. Men nu är jag på rätt väg mot rätt mål…