Medelålders känn på den, den låter… gammal och lite trist. Borde finnas ett bättre namn. Samma sak med övergångsåldern.. jösses får svallningar av bara namnet. På Japanska heter övergångsåldern “den andra blomningen” det låter väl fint? är det det inte så vi ska se det, vi går in i en ny fas? Läste en artikel i SVD, där de tog upp budskapet om just “kris” det ska inte kallas 40-årskris, utan utveckling. Vi ska se det som en utveckling. För det är i regel personer som vaknar till liv just runt 40 (många män) och upptäcker att de inte är odödliga, och då får för sig att ändra allt, de börjar tokträna, och anmäler sig till diverse långdistans lopp (trots att de inte sprungit en meter tidigare). Så jag är ändå lite kluven, för i min värld går dessa personer verkligen igenom en kris.
Tror säkert att många vaknar till liv igen efter att ha befunnit sig i en dvala under en längre tid. Inser att 20 ligger rätt långt tillbaks i tiden och det man har framför sig nästa gång man fyller jämt är 50..Kanske är det tänkt att vi ska starta om just runt 40? hitta nytt jobb, bli egna, eller hitta en ny parter och starta på nytt.. kanske är det meningen med just 40-årskrisen?
Eller så är det ett sätt att väcka oss till liv igen, så att vi inte fortsätter ödsla tid på onödiga saker. För männens del så tror jag de behöver få känna av att det fortfarande är män, att de forfarande kan ta hem det där bytet efter en lång dags jakt.. att de forfarande har ett värde och duger. Att de fortfarande tillhör alfhaneklanen. För de gillar att känna sig behövda och beundrande av både kvinnor och andra män..Nåja.. hmmm
För kvinnorna handlar det ofta om en total omstart, byte av karriär och män, har ett antal vänninor som separerar efter några års dvala, vad vill de få ut av det hela? vad är deras vinst? ja..enligt mina vänninor.. frihet att leva det liv de vill, som av någon underlig anledning blivit bort kompromissat under massor av år samt en rejäl skjuts i karriären.
